Söndag
Wait, whaat? Är det verkligen söndag nu igen? Usch och fy, suck och pust. Detta har inte varit min dag. På förmiddagen åkte jag och Oscar till Nova Lund (stort köpcentrum) för att shoppa lite. För min del blev det en topp och en långärmad tröja, för Oscar ingenting. Ingenting av det som vi egentligen letade efter hittades och humöret var väl inte dirket i topp. Det blev något bättre när jag hittade min nya pilatesboll på Rusta (är numera uppblåst och testad!), men sammantaget inte den mest lyckade shoppningrundan vi haft.
Vid femtiden stack jag ut till stallet. Tanken var att åka till ridhuset och hoppa lite, men neejdå. Då var väl hästkraken varm i två ben med tillhörande hovar (höger bak och vänster fram). Sjukt skumt var det eftersom hon inte var ett dugg öm/svullen/halt eller hade några sår. Troligtvis bara en liten snubbling i hagen, men det var inte läge att hoppa :( Vi åkte till ridhuset i alla fall eftersom man inte ens kan jogga någon annanstans. Detta lilla äventyr började med att Ärtan började leva rövare i transporten så fort vi stannade. Ingen aning om varför.. Visst, hon brukar ju vara otålig, men inte helt rabiat!? Jag skulle därför skynda mig lite och få ut henne lite snabbt för att slippa en söndersparkad transport, varpå hon genast fastnar med tyglarna, får panik, slänger sig bakåt och tyglarna säger "poff". Kul. Jag är alltså ensam vid ridhuset med en halvgalen häst, utan tyglar. Vad göra? Nu fick ingenjören komma fram..
Min lösning blev kanske inte den snyggaste och definitivt inte den säkraste, men bästa alternativet just då. Eftersom den ena tygeln hade gått av på mitten gick det inte att rida med den alls, så jag fick knyta den andra tygellängden i bettringen och rida med jättejättekorta tyglar hela passet. Stumpen som var kvar av den sönderdragna tygeln knöt jag fast i käkremmen, så att jag skulle ha en nödbroms om min fina lilla anordning inte skulle palla trycket. Vilket meck!
Närbild på min inovativa design.
Men det gick faktiskt bra, till slut. Helt fantastiskt bra faktiskt! Att rida med superkorta tyglar får nog bli min nya grej, för Ärtan var hur fin som helst och de varma benen kände jag inte av över huvud taget. Skönt! Dock lite synd att det inte blev någon hoppning, är så sugen nu! Kan inte säsongen vara här snart och all is försvinna?!
Kommentarer
Trackback
