CelieGunnarsson

Tiden i stallet blev desto mer lyckad. Ärtan var mycket mindre öm i ryggen idag, så back on track-täcket hade gjort sitt jobb. Underbar uppfinning! Jag tog därför en sväng till ridhuset och trimmade henne lite. Passet inleddes med några små bråkigheter, det var nämligen grymt jobbigt att ställa igenom och arbeta genom hela kroppen. Självklart hade jag ridit fram ordentligt och galopperat igång i lång, låg form i flera minuter för att få upp värmen och mjuka upp musklerna. Det räckte dock inte för fröken som satte emot allt hon kunde komma på. Favoriten är att skjuta mig och hela sadeln(!) till vänster, när man rider i högervarv, så att man inte kan inverka över huvud taget. Kul lek. Idag gick det så långt att jag till och med fick sadla om efter en halvtimme, men sen kom jag åt henne med hjälp av en gammal övning som jag fått av en av mina dressyrtränare.

Man rider som en diamant, alltså en fyrkant fast sneställd. Man kapar liksom hörnorna. T.ex. Sväng vid A, rid rakt mot långsidan, när du nått spåret sväng 90 grader mot medellinjen, där svänger du 90 grader till mot nästa långsida, och sedan tillbaka till A. Förstår ni? Kanske lite luddig förklaring, men en bra övning. Tanken är att man ska låta den tydliga hörnpasseringen (använd ledande tygeltag och mkt ytterskänkel, så att svängen blir så skarp som möjligt) "sätta" hästen på det inre bakbenet. När du är nästan är ur hörnpasseringen trycker du på framåt, så hästen får skjuta ifrån ordentligt med bakbenen och öka steget. Den lilla ökningen gör det också lättare att hålla en spikrak linje mot nästa punkt. I vändningen kortar man steget med hjälp av en halvhalt. Hästen kommer även själv att korta upp sig när den sätter inre bak under kroppen. Tempoväxlingarna gör hästen elastisk i kroppen och gör också övningen rolig. Den får definitivt igång bakkärran, om den utförs rätt, och hästarna brukar snart vara med på noterna och själva öka och minska steglängden och bli mer på hugget.

Efter denna övning var hon som en ny häst. Jag jobbade med öppnor, lite skänkelvikningar och även lite slutor, i lösgörande syfte. Hon bjöd fram till handen och trampade på bra bakifrån. Härligt! Galoppen var inte riktigt lika skojig och det blev ett par avbrott när jag skulle ta in henne på de mindre volterna... Inte okej. Ärtan = latmask. Men sammantaget ett fullt godkänt ridpass. Känns bra eftersom min medryttare I ska ta hand om henne imorgon och jag vet inte hur mycket hon kan rida, eftersom det är fruset överallt och hon inte kan köra till ridhus. Vi får väl se hur det går. Btw, såhär hittade jag Ärtan i boxen idag, hon såg rätt nöjd ut:

Imorgon kommer min mor och hälsar på en stund. Hon ska minsann ha med sig både nytt schabrak till Pärt och mina nya glasögon. Spännande!! Får väl ge bildbevis imorgon. Nattinatt!