CelieGunnarsson

Detta faktum diskuterade jag, R och A igår. Vi är alla tre relativt, för att inte säga helt, okänsliga för baciller och bakterier. Eller okänsliga kanske är fel ord, men vi tar i alla fall ingen hänsyn till dem! Hur många gånger har man inte plockat upp sitt äpple från marken, borstat av den värsta skiten och sen tagit nästa tugga, trots att det legat på stallgolvet där halvskitigt stö låg utspritt bara några minuter tidigare? Samma sak gäller hemma vid tv-soffan om något skulle råka slinka ner på golvet. A invände i och för sig vid denna punkt... Hon har hund, vilket medför att allt som hamnar på golvet mystiskt försvinner. Poff! Vi konstaterade att lite skit rensar magen och att vi alla tre får stå ut med konstiga, för att inte säga äcklade, miner av våra respektive sambos som är betydligt mer fina i kanten. Någon annan som känner igen detta fenomen?